The study aims to demonstrate the significance of educators lived experiences of stimulating children's physical development. It has been noted that children are occupying themselves with more and more sedentary activities, which may lead to that they do not develop motor skills at the pace expected. To understand educators lived experiences from a phenomenological hermeneutic perspective empirical relevance has been collected through narrative interviews. The results shows that educators find it difficult to understand the Curriculum goals for motor activity and that the desire to stimulate motor development is great, but the realization is conspicuous by its absence. The discussion highlights educator?s commitment and motivation and the importance of being a reflecting practitioner..

Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes Levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre.

Syfte: Syftet med studien är att belysa förskollärares tolkning, förståelse och Levda erfarenheter kring arbetet i barngrupper, där svåra lek- och samspelssituationer uppstår. I studien belyses även förskollärares Levda erfarenheter kring eget lärande i arbetet med svåra lek- och samspelsprocesser. De frågeställningar studien utgår ifrån är Hur tolkar och förstår förskollärarna situationer där svårigheter i lek och samspel uppstår? Hur handlar förskollärarna? Vad medverkar till att förskollärarna i dessa processer ser nya möjligheter i arbetet? Vilka arbetssätt menar förskollärarna är framgångsrika i svåra lek- och samspelssituationer? och Hur upplever förskollärarna att det specialpedagogiska stödet bör vara utformat?Teori: Som teoretisk grund har en fenomenologisk livsvärldsansats använts för att få tillgång till förskollärarnas Levda erfarenheter kring svåra lek- och samspelsprocesser i förskolan. Med livsvärlden som studieobjekt handlar det om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå förskollärarnas Levda erfarenheter.Metod: Kommunikation och interaktion är utgångspunkten för att få tillgång till andras livsvärldar (Bengtsson, 2005).

SammanfattningFunktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån några gymnasieelevers Levda erfarenheter undersöka hur motivationen att lära främjas i skolan. Studien utgår från följande tre frågeställningar: ? Hur erfar gymnasieeleverna undervisningens utformande som väsentlig för främjandet av motivationen att lära? ? Hur och på vilket sätt erfar gymnasieeleverna att personer runtomkring dem har betydelse för motivationen att lära?? Hur erfar eleverna sina egna möjligheter att främja motivationen att lära i skolan? Teori: Till grund för studien ligger den fenomenologiska livsvärldsansatsen. Syftet är att fånga elevers Levda erfarenheter vad gäller fenomenet motivation och vad som främjar den. Livsvärlden är den värld vi enligt Bengtsson (2005) lever våra liv i.

Denna uppsats är en undersökning av ett antal smärtpatienters erfarenheter av Feldenkraislektioner med särskilt fokus på strategier informanterna tillägnat sig för att förflytta sig ut ur en smärtfylld värld. Smärta och smärterfarenheter analyseras utifrån ett fenomenologiskt perspektiv som inte skiljer smärtan från den som har den. .

Denna uppsats syftar till att lyfta fram unga kvinnor med självskadebeteende och deras Levda erfarenheter och upplevelser av svensk psykiatrivård. Vi ämnar undersöka hur kvinnorna upplever bemötandet av vårdpersonalen, vilka handlingsalternativ de upplever har varit möjliga i kontakten med densamma och hur detta påverkat deras syn på sig själva. Vidare vill vi förstå hur kvinnorna upplever att deras vård påverkat deras syn på framtiden. Materialet har vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor som varit i kontakt med psykiatrin på grund av deras självskadebeteende. Både teori och metod tar i stor utsträckning avstamp i det fenomenologiska perspektivet.

Bristen av kvinnor på de högre positionerna inom ICA som i övrigt är en kvinnodominerad bransch utgör intresseområdet för denna uppsats. Vi vill med uppsatsen undersöka och belysa de erfarenheter som kvinnor på olika positioner inom organisationen har gällande deras möjligheter till karriär. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk teoretisk ansats som även stödjs av andra teorier gällande organisation och kön. Empirin som studiens resultat bygger på kommer från intervjuer med sju kvinnor på olika nivåer inom ICA. Resultatet i sin tur presenteras utifrån fem olika teman vilka belyser kvinnornas upplevelser gällande: Uppfattningar om organisationen, Jämställdhet, Rekrytering, Kompetensutveckling och karriär samt Hinder och möjligheter till karriär.

Syfte: Ett övergripande syfte med studien är att utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats beskriva, tolka och förstå de kommunikativa handlingar en flicka med autism ger uttryck för inom ramen för en specifik lärandekontext inom förskolan. Ett annat syfte med studien är att diskutera förutsättningar för förskolepersonalens kommunikativa handlingsberedskap i mötet med barn med autism.Teori: I denna studie har en livsvärldsfenomenologisk och hermeneutisk ansats valts, då syftet är att undersöka och försöka förstå en människas upplevelse av sin verklighet. Horisontbegreppet är centralt i studien och innefattar här en individs möjlighetshorisont och dennes handlingshorisont. Möjlighetshorisonten för en individ är vad som är möjligt för en person i en specifik situation. När sedan möjlighetshorisonten identifierats går man vidare i handling och på så sätt utvidgas individens handlingshorisont. Metod: Fenomenologin som metod försöker både utgå från och göra rättvisa åt människors konkreta erfarenheter, medan hermeneutiken tolkar och skapar förståelse mellan det subjektiva och objektiva i studien.

Forskning om brottsoffer är i Sverige en relativt ny disciplin. Statistik från Brottsförebyggande Rådet visar en kontinuerlig ökning av misshandelsbrott sedan 1975, framför allt en ökning av våldets grovhet och feghet. Den största offergruppen utgörs av män. De våldsdrabbade patienterna möter sjuksköterskan framför allt på akutmottagningarna. Sjuksköterskan står i en maktposition till patienten och denna makt ska användas på ett för patienten positivt sätt.

Mitt övergripande syfte med denna studie är att ur ett livsvärldsperspektiv undersöka hur tre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever användandet av IT - baserade lärverktyg.Studien vill även ta upp elevernas erfarenheter av att använda sig av IT -baserade lärverktyg i undervisningen som en del av deras lärande, ur dåtida, nutida och framtida perspektiv. Ansatsen livsvärldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tillträde till att undersöka och beskriva elevers Levda erfarenheter. I livsvärldsfenomenologisk ansats får jag tillträde till personers livsvärldar. Som metod användes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag använde mig av en frågeguide. Mina frågor var få och mitt intresse för elevernas egna berättande var i fokus.

Studien syftade till att utifrån en fenomenologisk utgångspunkt undersöka föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd, där bl.a. autism och Aspergers syndrom ingår. Detta paraplybegrepp ingår i sin tur i den medicinska termen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ville förstå hur föräldrarna uppfattade sin situation och hur både den och diagnosen tillskrevs mening.Vi intervjuade tre mödrar till barn med autismspektrumstörning. Resultatet analyserades utifrån metoden Interpretative Phenomenological Analysis.

Syfte:Idag diskuteras både skolan och läraryrket. En ny lärarutbildning ska införas, 2011 får Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lärarkåren inte i tillräcklig hög grad lär eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lärare är viktiga för elevers resultat är många forskare överens om. Men vad det innebär att vara en bra lärare och hur en lärarutbildning, som utbildar dessa lärare, bäst kan utformas råder det delade me-ningar om. Läraryrket är komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lärare i deras möte med praktiken.

Sjuksköterskors möte med patienter är en del av arbetet och kontakt med blodsmittade patienter är oundviklig. Antalet blodsmittade patienter i samhället tycks öka därför har vi valt att genomföra denna studie, (Smittskyddsinstitutet, 2009a) Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med blodsmittade patienter. Datamaterialet består av tre intervjuer med sjuksköterskor som har minst ett års erfarenhet av yrket och i sin yrkesutövning kommit i kontakt med blodsmittade patienter. Data har analyserats med den deskriptiva fenomenologiska metod som presenterats av Amedeo Giorgi. Resultaten visar att följande meningsstrukturer av Levda erfarenheter har identifierats i analysen: (1) Fördomar (2) Att bemöta alla patienter lika (3) Rädslor (4) Vikten av kunskap och rutiner (5) Många möten leder till erfarenhet (6) Undvikande.